Abonner på vårt månedlige nyhetsbrev

Diskbråck Ryggsmärta

Vad är diskbråck – och vad kan du göra åt det?

Av Håvard Engell

Diskbråck kan göra fruktansvärt ont, men är i de flesta fall inte farligt. Den viktigaste medicinen kan ofta vara att gå en promenad eller återskapa en funktionell kroppshållning med tillräcklig stabilitet.

Det är inte omöjligt att du faktiskt har diskbråck i ryggen utan att du ens känner någon smärta.                                                           

När du har läst detta inlägg kommer du förhoppningsvis ha en god förståelse för vad diskbråck är och hur du kan förebygga och lindra eventuell smärta så att du kan njuta av rörelseglädje i vardagen.

prolapsbilde.png

Vad är diskbråck?

Kort förklarat består ryggraden av 33 ryggkotor. I lederna mellan varje kota finns en mellankotskiva. I ett medicinskt lexikon skulle en mellankotskiva beskrivas som en broskskiva som bildar en bäryta för ryggradens kotkropp.

Samtidigt är broskskivan en slags oäkta led mellan de separata ryggkotorna och gör på så vis ryggen rörligare.

Mellankotskivorna fungerar som stötdämpare, till exempel när du går, springer, hoppar och dansar, men de bildar också solida förbindelser eller bärlager mellan kotorna. Mellankotskivorna utsätts för stora tryckbelastningar som orsakas av vikten på överkroppen och på saker som du kan behöva bära eller lyfta på, över axeln och med armarna.

Läs även: Överpronation – vad är det och vad kan du göra åt det?  

Mellankotskivorna är mjuka inuti, med en geléartad kärna som omges av en yttre fibrös bindvävsring. När du rör ryggen på olika sätt förskjuts innehållet i mellankotskivan vilket är helt naturligt.

Men om trycket på skivan eller delar av skivan blir för stort, till exempel vid ett tungt lyft eller väldigt sned belastning, kan fibrerna i bindvävsringen spricka och broskskivan bukta ut. Det är detta som kallas för diskbråck.

Diskbråck är vanligast hos personer i åldern 30–50 år, men det kan förekomma i alla åldersgrupper. När du passerar 50 minskar dock risken avsevärt att drabbas av diskbråck eftersom skivorna som regel har torkat in så pass att möjligheterna till felbelastningar är avsevärt reducerade.

Orsaker

iStock-120868232.jpg

De flesta av oss får under livets gång slitageförändringar på ryggkotorna, vilket även påverkar mellankotskivorna. Slitaget på både kotor och mellankotskivor är resultatet av allt det som ryggen har genomgått från din födelse till dags dato.

Exempel på faktorer som kan förorsaka ett diskbråck är tungt fysiskt arbete, dålig arbetsteknik, dålig sittställning, dålig kroppshållning och andra oergonomiska vardagsvanor. Permanenta förändringar kan även uppstå efter ett eller flera kraftiga trauman.

Man har också visat att övervikt, rökning och felaktig idrottsträning eller för lite fysisk aktivitet ökar sannolikheten att drabbas av diskbråck. Viss forskning visar dessutom att benägenheten att utveckla diskbråck kan vara ärftligt betingad.

Inte detsamma som ischias

Diskbråck jämställs ofta med ischias, men diskbråck och ischias är inte samma sak och behöver inte nödvändigtvis förekomma samtidigt även om diskbråck ofta kan leda till ischiassymtom om bråcket sitter i ländryggen. Ischiasnerven är kroppens längsta och tjockaste nerv. Nervrötterna till ischiasnerven sträcker sig från ländryggen vidare neråt genom bäckenet, sätet, låren och vaden för att sluta i tårna.

Om ett diskbråck i ländryggen irriterar eller trycker på ischiasnerven får du en nervrotsirritation. Det leder ofta till smärtor som strålar ner i bäckenet och fortsätter ut i ben och fötter.

Är det farligt?

Ett diskbråck i ryggen är normalt inte farligt och sällan förknippat med allvarliga komplikationer. Ett diskbråck behöver faktiskt inte ens innebära att du får ont. I väldigt många fall känner du ingen smärta eftersom nerver tål en hel del tryck utan att irritation uppstår. Hälften av alla 40-åringar har faktiskt någon form av diskbråck längst ner i ländryggen, men långt ifrån alla har ont.

Den ”farliga” aspekten av ett diskbråck är om du skulle uppleva att exempelvis ischiasnerven får en permanent skada som leder till minskad styrka eller i värsta fall förlamning i en eller flera muskler i benen. Det skulle få betydelse för din rörelseförmåga och livskvalitet. Ett diskbråck i nacken kan ge en permanent försvagning av muskulaturen i axlar och armar samt känselbortfall och minskad finmotorisk kontroll i händer och fingrar.

Symtom

Vanliga symtom vid diskbråck är stickande smärtor i ländryggen som kan stråla neråt, mot höfter, säte eller utsidan av låret. Du kan även uppleva en strålande smärta ut i ett eller båda benen, stumhet, försvagad muskelstyrka och förlust av muskelreflexer. Det kan också göra ont att sitta, stå eller röra sig.

Bör jag söka hjälp?

Smärtan vid diskbråck blir bättre utan behandling i nio fall av tio, men det kan ta ett tag. De flesta blir bättre inom fyra till åtta veckor.

Om du däremot har kraftiga ryggsmärtor som inte ger vika och känner svaghet i ett eller båda benen, förlorar kontrollen över urinblåsan och ändtarmen eller känner dig stum i sätesregionen och könsorganen, bör du definitivt söka vård snarast möjligt.

Diskbråck kan behandlas av sjukgymnast, osteopat, kiropraktor och liknande vårdpersonal, men de kan inte trolla bort diskbråcket. Däremot kan de hjälpa till så att musklerna slappnar av, minska smärtan och få lederna att röra sig normalt. De kan också lära dig styrkeövningar för att aktivera ryggens stabiliserande muskulatur, samt övningar som ökar medvetenheten om hur viktigt det är med en funktionell kroppshållning och rörelser i vardagen, vilket kan minska smärta och obehag.

Operation eller inte?

Operation är också ett alternativ om du plågas svårt av diskbråcket, men då bör du först ha gjort ett allvarligt försök att uttömma de alternativa möjligheterna, till exempel att tänka mer på kroppshållningen och träna buk- och ryggmusklerna. Runt fem procent av de som lider av diskbråckssmärta opereras. Innan en operation görs måste man vara säker på att smärtan beror på en skadad disk. Det kan bekräftas till exempel genom en MR-undersökning.

Vad kan du göra själv?

Det finns behandling mot diskbråck i ryggen som har omedelbart effekt. Behandlingen fokuserar huvudsakligen på att kontrollera symtomen.

Prolaps2.png

Här följer några råd på vad du kan göra själv om du lider av diskbråck:

Lär dig en god kroppshållning

Ryggen är konstruerad med långa, mjuka kurvor: en kurva i ländryggen, en motsatt i bröstryggen och en lätt liten kurva i nacken. Dessa kurvor får varken vara för stora, för små eller helt uträtade. Bra fysioterapeuter kan ge dig vägledning så att du hittar tillbaka till bra, funktionella kurvaturer i ryggen.

Bra styrketräningsövningar för ryggmuskler och bukmuskler

Kontakta en fysioterapeut eller tränare som kan lära dig bra övningar som hjälper i just ditt fall, övningar som stärker de muskler DU behöver stärka för att förbättra din kroppsliga stabilitet och funktionalitet.

Håll dig i rörelse

Det hjälper ofta att gå lugna promenader i oländig terräng och undvika hårda släta underlag. Ta gärna en titt på vårt blogginlägg som handlar om sju skäl att fotvandra. Ladda även ner vår e-bok om 10 fina vandringsförslag i Norge, helt gratis. 

Undvik tunga och sneda lyft

Att lyfta saker kan göra ont värre. Lär dig bra lyftteknik, till exempel hur du ska lyfta upp något från golvet: då är det bättre att böja knäna och använda ben- och sätesmusklerna än att lyfta med krum rygg. Undvik även att bära tungt i en arm eller över ena axeln. Försök att fördela belastningen symmetriskt på båda sidor av kroppen.

Använd bra skor

Du bör använda bra skor i vardagen, skor som skapar bra samverkansmönster hela vägen upp till och med ryggraden.

Undvik sängläge

Sängläge under flera dagar rekommenderas inte och kan faktiskt bidra till att förvärra och förlänga smärt- och skadetillståndet. Orsaken är att du bör aktivera muskler som ska vara i ”trim” för att stabilisera ryggen.

Använd ispåsar eller värmebehandling

Värmelampor, värmeflaskor och ispåsar kan ha en smärtstillande effekt även om det inte har forskats på detta. Kom ihåg att inte lägga is eller applicera stark värme direkt på huden och att begränsa behandlingen till max 15 minuter i taget.

Smärtstillande

Smärtstillande läkemedel kan hjälpa kortsiktigt. Om du har kraftiga smärtor kan din läkare ordinera läkemedel som kombinerar paracetamol med starkare ämnen som kodein. Det finns även bra salvor/krämer på marknaden som kan dämpa akut smärta effektivt så att du lättare kan komma igång med funktionsträning igen.

New Call-to-action

Referenser:

https://helsenorge.no/sykdom/muskel-og-skjelett/skiveprolaps#Dette-kan-du-selv-gjøre-ved-skiveprolaps

https://nhi.no/sykdommer/hjernenervesystem/rygg-og-nakke-sykdommer/isjias-prolaps/

https://nhi.no/animasjoner/muskelskjelett/prolaps-i-korsryggen/

http://www.prolaps.org/prolapsiryggen/


av Håvard Engell

Abonner på vårt nyhetsbrev

Related Posts: